lördag 22 januari 2011

Mitt manus är en Volvo Amazon.


Om manuset vore en bil skulle den vara vardaglig på ytan, men med mycket kärlek i detaljerna. Svensktillverkad. Säker, inklusive motorvärmare. Den får dig att tro att du sitter i förarsätet. Tills den gör en helomvändning och någonstans på vägen byter riktning helt.

Kanske har den en trasig baklykta.

Du finner en tröst i att den står där, parkerad. Att du kan återvända till den när du behöver en stund för dig själv. Att du äger den. Eller gör du?

Ibland ger den dig ont i magen.

Den startar alltid på samma sätt. Puttrar först, sedan överraskar – i ungefär ett år.
Sedan tar den slut.

Och fast du uppgraderat dig till en bekväm -09:a så saknar du den alltid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar