söndag 29 maj 2011

En moders pris.

Jag fick en gåva så underbar
Jag fick meningen med livet.
Men priset för gåvan var ganska klar:
ta aldrig någonting för givet.

I varje natt och varje dag
jag hemska scener drömmer.
Att hon tynar bort eller jag
i folkmängden henne glömmer.

Att hon blir sjuk, eller faller ned,
eller rövas bort i natten.
Dör av sorg när jag ej är med
eller blir kvävd av katten.

Och tusen gånger när hon sover sött
jag kontrollerar om hon andas
och av kallsvett mitt täcke blött
när morgondagen randas.

Denna rädsla, kall som is,
en moders avbetalning
får jag nu leva med på något vis
som en paranoid galning.

Så istället där min egen mor
jag irriterat brukar svara:
”men sluta nu, jag är ju stor”
ska jag krama henne bara.



onsdag 25 maj 2011

På resa.

En säng alldeles för mig själv.
En dubbel.
I korridorer utanför talar främmande människor främmande språk.
Det är långt till de jag älskar.
Inatt kommer ingen höra mina drömmar.

tisdag 24 maj 2011

Om min roman var en rockballad...

...skulle den börja långsamt och taktfast, men byta rytm någonstans i mitten. Handla om det enda som verkligen betyder något och hur det känns att förlora det. Som Tears in Heaven av Eric Clapton eller Nothing else mathers av Metallica.

Och mitt i allt det vackra gör det ont.

måndag 23 maj 2011

Våren.

Jag skulle vilja fånga den på papper, men det går inte att komma ens i närheten. Och snart är det sommar.

söndag 22 maj 2011

Bob håller med.

Eller jag håller med Bob, snarare. Idag skriver Bob Hansson på sin blogg (här) att kritiker verkar gilla ledsna böcker mer än glada. Och så verkar det ju vara. Ju ledsnare böcker, desto gladare kritiker.

Undrar hur Jag ska av vid nästa station kommer att uppfattas? Även om karaktärerna har mycket sorg så ligger det en massa fint och puttrar där bakom. Bra och dåligt, skratt och gråt, glädje och sorg.

För så är ju livet.
Både och.

torsdag 19 maj 2011

Att läsa med öronen.

Det blir alldeles för lite läsa när jag skriver. Jag hinner liksom inte. Läser väl kanske en bok i månaden, men det är på tok för lite. Jag vill läsa mer, mer, mer. Ta in andras språk, inspireras av karaktärer och textflöden. Men när jag väl får en stund över för mig själv så skriver jag. Och då flyger timmarna iväg.

Därför älskar jag ljudböcker. Då kan jag läsa fast jag kör bil, plockar undan eller bara blundar. Nu har det släppts så mycket nytt och bra. Bland annat här

tisdag 17 maj 2011

Tomhet.

Varje dag har jag umgåtts med Eva och Monica. Antingen via tangentbordet eller i mina tankar.

Men nu när romanen är klar ser jag dem inte lika ofta. De lever vidare sina liv utan mig, och jag utan dem.

Jag saknar Monicas sprudlande livsglädje, hennes bekymnerslösa förhållande till allt. Jag saknar till och med Evas världsfrånvända rutiner och förmåga att gå in i sig själv utan att faktiskt vara där.

Nu är de redo att möta nya bekantskaper. Men de kommer alltid finnas i hyllan, redo att ta upp kontakten när jag vill.




Bob och jag.

Igår var jag på en releasefest för A nice noise ljudböcker. Där var en av mina favoritförfattare Bob Hansson och berättade om sin senaste Dingo Dingo och om mansrollen idag.  Här ser jag ju ut som en kärlekskrank tonåring, men det hade inte så mycket att göra med att han är man utan att han är så vacker inuti. Också.

lördag 14 maj 2011

Att läsa är att resa.

En formulering jag hittat i en annons för Akademibokhandeln.

Att kunna besöka andra människors världar - det är just det som är så faschinerande med läsning.

För alla dessa världar är så olika.

Och ändå densamma.



fredag 13 maj 2011

Skickat.

Papper som länge fyllt mitt liv fyller nu en brevlåda någonstans i Stockholm.



torsdag 12 maj 2011

Att slåss för en lurbild

Jag är språkvetare, men ändå ingen regelfantast. Jag tycker språk ska lekas med, kastas upp, bollas runt. Jag älskar nya, okonvesionella ord som kombinatör, skilsmässofest och hemester. Har till och med föreslaget ett eget: "lurbild" - alltså något som låter bättre än vad det är. Som att bada två i ett badkar.

Nu har landets skolbarn chansen att vara med i en tävling för att komma på nya, svenska ord. Läs mer på en av Sveriges bästa bloggar om språk och kreativitet; Please copy me

onsdag 11 maj 2011

Att läsa på olika sätt.

När jag samlar kommentarerna från de som läst romanen slår det mig hur olika de är. Några kommenterar meningsbyggnader, någon karaktärsbeskrivningarna, någon sitter med rödpenna och någon funderar över den logiska retoriken. Alla läser på sitt sätt.
Och det är precis det som gör det värt att skriva.

Gladast blir jag av kommentarer som:
”Bra flow och tempo som för berättelsen framåt.”
”Bra personbeskrivning av Lena”.
”Jag lämnade den inte en sekund efter att ha läst första stycket.”


Det är sånt som gör litteratur värd att skriva. Och livet värt att leva.

tisdag 10 maj 2011

Kan alla lära sig att skriva?

Läs diskussionen i The guardian


Jag tror att det går, om viljan finns. "Den gudomliga inspirationen" är bara bullshit, vill man så kan man. Men skrivandet är också ett hantverk som kräver mycket tid, svett och tårar och otaliga ark i papperskorgen och för det krävs det ett tålamod som inte är av denna världen. Som kräver en övertygelse så stark att den är benhård. Och precis som med de som vill vinna hundrameterslopp, så tror jag att viljan är det viktigaste men att alla har olika förutsättningar. Sedan är det ju det där lilla extra som inte går att ta på... Eller gör det?

Vad tycker du?

måndag 9 maj 2011

Var är Jante?

Jag vet inte var han har tagit vägen. Kanske är han på semester? Sedan boken blev färdig är det som om han har gett upp. Jag kunde nästan höra hur han suckade högt och stack.

Jag är säker på att han kommer tillbaka, men just nu saknar jag honom inte.

söndag 8 maj 2011

Och ute skiner solen

Sitter i en fönstersmyg och skriver följebrev till förlagen. Skrivaren på jobbet krånglade i veckan, så det betyder att jag ska skicka in manuset den här veckan istället. Åh, vill bara ha det gjort nu. Så jag kan gå ut i solen och njuta.

onsdag 4 maj 2011

När Lena blev Monika

Namnen "Eva" och "Lena" - mina två huvudkaraktärer - blev alldeles för lika. "Lena" hade jag valt av den enkla anledningen att tre av mina grannar heter just Lena. Och eftersom Eva bor i ett bostadsområde liknande mitt så fick det bli Lena.

När jag sedan började prata om boken upptäckte jag att jag alldeles för ofta blandade ihop namnen. De ligger för för nära varandra fonetsikt. Så "Lena" fick helt enkelt byta namn till "Monika".

Skulle behöva göra samma sak med några av mina vänners namn som jag alltid blandar ihop (Kerstin och Kristin...), men det blir nog inte lika populärt...

måndag 2 maj 2011

Att göra den här veckan:

-Köpa 8 kuvert-Skriva ut 8 ex på jobbets skrivare ( som är så mycket snabbare än min).
-Skicka till 8 förlag.
- Hålla tummar och tår.

söndag 1 maj 2011

Inte bara "klar" utan faktiskt klar.

Efter en extra noga genomgång, efter att fem vänner och tre lektörer läst och kommenterat, efter ännu en omarbetning av valda delar och ännu en korrekturvända är den faktiskt klar färdig. Varenda ord, varenda komma är på det stället jag vill att de ska vara.

Föroppningsvis får jag så småningom en redigerare som kan vidga den vyn.

Men så länge är den faktiskt - klar.