”…med tre hundra döda i Somalia. Och nu till Ekonominyheterna”, säger nyhetsuppläsaren och ler sitt neutrala leende. Jag sänker sakta min kopp med halvljummet kaffe och stirrar in i rutan medan jag försöker känna något. Och det är då det slår mig: jag bryr mig inte; att kaffet är ljummet, att tre hundra Somalier har mist livet. Jag bryr mig inte. Och det är då jag förstår att jag måste sluta med det här:
Jag måste sluta leva."
Jag vet inte vad jag ska skriva, men jag känner att jag måste kommentera detta. Vilken början, vilken otrolig början. Jag ser framemot när dessa rader finns i en bok som står i min bokhylla.
SvaraRaderaTack Ylva, din kommentar värmde denna kalla morgon.
SvaraRadera