Nu har jag så otroligt lite kvar av manuset att skriva. Några ynka rader, ännu en korrekturrunda och så skicka in.
Men tänk om, säger de runt omkring mig (bland annat Jante, som dykt upp igen som gubben i lådan.). Tänk om du blir refuserad.
Men då skriver jag en till.
Och en till.
Och en till.
Och förhoppningsvis lär både jag och Jante oss en del på vägen.
Härligt att det börjar bli dags att skicka in manus Felicia! Den där tänk-om-gubben finns nog hos oss alla och på alla områden där man ska ta steget ut för att följa en dröm. Och han försvinner heller aldrig förrän man slutar lyssna på honom. Är han rent av en del av en magisk formula för att odla nya författare?
SvaraRaderaTack! Ja, han är envis den där typen, men kanske är det som du säger - han behövs ibland. Om inte annat för den där härliga känslan av att vända honom ryggen.
SvaraRadera